mannebog

Thomas Mann - vem var han?
Thomas Mann blev 80 år gammal, han föddes i Tyskland i staden Lübeck. Det fanns fem syskon i familjen Mann, tre pojkar och två flickor. Thomas och hans yngre bror Heinrich valde att följa i sin faders fotspår och blev båda författare. Familjen Mann levde i societet och överklass, man hade det bra och Mann själv har uttalat sig om att hans barndom var mycket lycklig. Det var senare som det sägs att problemen i familjen kom. Rivalitet mellan bröderna växte fram och de båda kritiserade varandras litterära verk, inte minst Thomas som ska ha kallat sin brors bok Jakten på kärleken för ”långtråkig skamlöshet”.

När man har läst lite om Thomas Manns liv upplever jag att man vid tidpunkten när han och hans bror tappar en del av sin ”broderliga kontakt” och en slags osämja skapas märken en slags skillnad i hans fortsatta liv. Det känns nu som att motgångarnas börjar strömma mot Mann och som att han börjar leva ett ganska tragiskt liv.

1891 dör Manns far i cancer.
1903 skapas en konflikt mellan Mann och hans yngre bror.
1912 fick Manns fru Katharina ”Katia” Pringsheim diagnosen tbc (tuberkulos).
1914 Första världskriget startar.

Samma år som hans älskade fru diagnostiserades med tbc och rekommenderades att flytta till ett sanatorium (som hon senare gjorde), kom Mann ut med novellen Döden i Venedig. Jag har i mina tidigare analyser av verket kritiserat den relativt negativa stämningen i boken, men om man nu tänker på omständigheterna så kanske det inte är så konstigt i alla fall.

Var Mann homosexuell och avspeglade sig själv i sina böcker på grund av rädslan att komma ut? Använde han kanske skrivandet som en slags terapi där han oskyldigt kunde leva ut sina verkliga fantasier?

Gustaf Aschanbach, huvud personen i Döden i Venedig visar sig vara en man med ganska speciell sexuell läggning, han är både homosexuell och pedofil. Två av dåtidens värsta mardrömmar (dock är pedofili det fortfarande, jag menar att acceptansen mot homosexuella har förbättrats betydligt). När man läser om Manns liv framkommer det på vissa ställen att han visat dragningar åt det homosexuella hållet, bland annat ska han ha skrivit brev till sin bror Heinrich om en gemensam manlig bekant. Han ska även ha skrivit om homosexualitet i sina dagböcker. Om Mann var homosexuell eller inte finns inga andra belägg för än breven, denna läggning var heller aldrig något han ägnade sig åt (förutom möjligtvis i sin fantasi).

Jag får ibland uppfattningen när jag läser boken att de båda karaktärerna, Gustaf Aschanbach och den unge Tadzio speglar Mann själv. Tadzio är en ung vacker pojke alltid vaktad av ”överklass kvinnor” (precis som han själv måste varit). Pojken sänder ut en slags självsäkerhet som jag får uppfattningen av även tillhörde en ung Thomas Mann en gång i tiden. Den äldre karaktären Gustaf Aschanbach tror jag är en ganska bra spegling av hur Mann var när han skrev boken, visserligen var han inte lika gammal men efter ett sånt slitsamt liv jag ändå tycker att Mann har haft kanske man kan tro att han vid sin ringa ålder ändå kände sig ganska gammal och sliten på insidan. Aschanbach är en man som hela sitt liv levt ”någon annans liv” han verkar aldrig riktigt trivts i sig själv och hans liv har varit ganska disträ och fyllt av tristess. Om Mann nu var homosexuell men aldrig levde ut det i praktiken kan man anta att även han kanske inte alltid har levt de liv han själv skulle vilja utan varit fången i ”någon annans liv”, precis som Aschanbach. Ju längre man läser tycker jag att dessa karaktärsdrag klarnar och att man ser någon form av längtan att uttrycka instängda känslor från författaren.

Mann är en ganska tidstypisk författare, han speglar mycket av samhällsproblemen i sin tid. Realismen tycker jag är mycket framträdande och man märker tydligt att Mann inte vill ”för sköna” verkligheten. Naturalistiska drag syns också de i texten, socialt engagemang och vetskapen om omvärlden finns hela tiden med under ytan.

Dessvärre har jag inte läs speciellt mycket annan litteratur påminnande om denna och har därför ganska svårt att jämföra kontexten och kunna ha en åsikt om den är bra eller dålig. Döden i Venedig växer i mina ögon efter varje sida jag läser och jag har faktiskt nu (trodde aldrig att jag skulle säga det) börjat uppskatta boken. Jag gillar att även fast beskrivningarna i många avseenden är helt kompletta så märker man efter ett tag att mycket ändå lämnas mellan raderna åt fantasin.

Thomas Mann är nog trots allt en lite mer intressant författare än vad man kan tro vid första anblicken!

 /Linn Landin Johansson ♥

Källor för informationen om Thomas Manns liv:

www.wikipedia.org/
www.NE.se
www.sr.se
www.kirjasto.sci.fi/tmann.htm